Allt tanteri till trots
Hemmets Journal är fortfarande astråkig.
Resan till Köpenhamn
När jag var liten fanns det en båt som åkte hela vägen till köpenhamn från malmö. På den tiden var kronan mer värd, alltså rent valutamässigt, än kronen. Som individer och produkter var de såklart lika mycket värda. Därför invaderade svenskpesten med jämna mellanrum köpenhamn för att köpa billig öl och korv med mos och annat behändigt. Själv var jag tydligen inte någon härdad båtresenär, för mamma berättade att jag skrek oavbrutet i 45 minuter tills vi kom fram till köpenhamn. Någon överförfriskad man försökte muta mig med vingummin, vilket dessvärre var fruktlöst. Jag tycker mest det är sorgligt att ingen försöker muta mig med vingummin nu för tiden.
Vad som egentligen är viktigt
En stor förändring har nu skett på avdelningen, matvagnen har flyttats från dagrummet till källaren där den får stå och brumma i sin ensamhet. Följaktligen måste någon hämta eländet när den värmt färdigt. Så långt är alla med och molnen på himlen är få och vita. Vad som däremot ställer till problem är att någon fäst en nyckel på en plastslev och lagt i köket. Varför den är där är oklart men vi har förstått att det på något sätt har att göra med matvagnens nya plats. Till slut är det en undersköterska som tycker att detta var droppen som fick bägaren att rinna över och säger med eftertryck: Alltid denna information. De ska bara informera, informera, informera. Men de kan väl för fan informera om matvagnen!
