Intresseklubben antecknar

Dags för en dos dramatik. En gång höll jag på att dö. Det är snart ett år sedan nu och ibland knackar minnet mig på axeln på mer eller mindre trevliga sätt, kanske för att påminna mig om hur allt kunde blivit om det inte vore för inte. Ibland är knackningen mer som en varm hand på axeln och så var det ikväll. Det finns stunder då jag minns hur nära det var och jag tackar mig själv och allt att jag överlevde. En sån kväll hade jag ikväll. När man inser vilken jävla tur man har. Tack för det.

Jag går blivit barnsligt förtjust i ordet bajstolle sen syrrans unge Josefin 4 år började säga det. Min kropp envisas med att påminna mig om att jag inte befruktat mig denna månaden heller. Hela jag är som en svullen klump, och jag känner mig ungefär lika fräsch som en sån där tant med finblus och chanelparfym. Det är något mystiskt över det där. Jag fattar inte varför de luktar likadant. Det är nog bäst jag slänger mig i duschen snart.

Kära Plogg.

Idag har jag mest vilsat rint och inte gjort något vettigt alls. Till min egen och ev. även andras stora lycka verkar det som att jag lyckats väcka liv i Annas våg igen (vilket jag är rätt stolt över, men det går dock inte att jämföra med en sjuksköterska jag jobbade med i Ystad som en gång gett HLR till en mus- och den började andas igen! Då är hon ändå på en palliativ avdelning, haha). Hur som helst, Julavikten, det vill säga ett kilo och en massa i-lands bekymmer har jag alltså tappat, detta firade jag med att äta så mycket glass så jag tror att det finns mer glass än hjärnvävnad i denna kroppen. Kanske omvandlas glassen till hjärnvävnad av ren sympati, om jag har tur. Jag är inte religiös, men man har ju hört om konstigare saker. Anna och Peter har skaffat en ny datamaskin och jag har välsignelse att sitta vid den eftersom jag hjälpte till att installera och sätta i sladdar i kontakterna och sånt. Jag är så behändig, typ som en fickkniv. Fast inte så vass. Eller skarp. Äh, det var ingen lyckad metafor. Jag är mycket ledsen över att jag inte har lyckats med att skicka mms till bloggen, det var lite det som var min tanke med hela prylen, men nu har jag iallafall skickat iväg ett sos till tekniknissarna så hjälper de säkert en ungmö i nöd.
Hela kvällen har jag och Sebbe gosat i olika delar av lägenheten och han pratar och myser och lägger sig hos mig vilket gör att det känns lite bättre att hans tilltänkta husse kastade in handduken 4 veckor innan han fick sitt visum. Jävla bajstolle, jag ska kasta typ potatis på honom.
Nu måste jag gå, PUSS!

I ett försök att undslippa att småprata med en patients assistent (som f.ö var uppriktigt orolig att jag skulle stjäla hennes allers) läste jag idag expressen från igår och idag och gick såklart igenom horoskopen och båda två stämde så bra att jag blir lite orolig- hur kan expressen veta att jag ska på fest och imponera med min rara utstrålning? Eller att jag skulle få massa beröm på jobbet igår? De visste ju inte ens att jag skulle till jobbet! Jag misstänker en konspiration, tacksam för tips.

En tragedi har inträffat: jag har i all iver vägt sönder Annas våg. Visaren bara flyttar sig hela tiden. Man kanske skulle köpa en sån där digital? Jag försöker desperat bli av med minst 4 kilon varav ett är julavikt och resten bara slarv. Jag har redan slarvat hela dagen och nu är jag så galet sötsugen. Men jag har hittat en ny spännande maskin på gymmet, nämligen crosstrainern. Jag är säkert den sista som upptäckt hur bra den är, men den är verkligen helt underbar! Efter 3 minuter vill man bara av haha