Intresseklubben antecknar

Jag skriver just nu b- uppsats. Det är inte så lätt som det ser ut på powerpoint. En spännande sak som jag nästan läst om är att det både i USA och Polen finns preventiva program för arbetsrelaterad stress. Det är ju rätt intressant, istället för att göra som i Sverige: låtsas att det är varje individs eget jävla fel.

Följande samtal äger rum natten till idag:

Jag: Were you ill as a child?
F: Yes, I had cholesterol
Jag: High fats in your blood?
F: No... there were mosquitos and everything...
Jag: So... You were allergic?
F: Allergic... The problem is some people at my job...! Hum hum hum
Jag: ?
F: Honey, I'm really tired.
Jag: Jo, jag märker det.
F: What was I talking about? I forgot

Försök 2:
Jag: were you ill as a child?
F: Yes, I had cholesterol. I couldn't eat butter and things like that but I did it anyway and I got really ill. And then when I went to military, immidiatly I went in to my boss and told them I want fast anställning...
Jag: (skrattar hysteriskt)

Kära bloggen,

Idag när jag gick ut (dagens höjdpunkt) så såg jag att en liten snigel sniglat sig upp på min port ända upp till ögonhöjd! Lite drygt 1,5 meter har den sniglat och sen gått och lagt sig. Kanske för att det regnade så mycket, och det var inte så blött på porten. Men fatta hur klistrig man måste vara om man kan snigla sig upp så långt och sen bara stanna där? Tillräckligt med slem för att trotsa tyngdlagen- det är inte dåligt.

Hälsningar,

"Intresseklubben antecknar"

"Aldrig trodde jag att jag sulle svika mitt land...
men framförallt trodde jag aldrig att mitt land skulle svika mig."
Fritt översatt citat från en amerikansk soldat som deserterade i Afghanistan.

Jag vaknar med en klump i magen. Ni ska veta att jag försvarat mitt ursprung så många gånger. Mot mina egna, mot andra. Kulturen, socialpolitiken, byråkratin, jämlikheten, integriteten och allt annat som finns att kritisera i vårt land. Jag har känt mig trygg här. Och tacksam över att få känna mig trygg. Stolt över att komma från någon slags rakryggad bakgrund där jag kan vara fri och säker.
Nu är jag inte längre svensk. Det svenska folket har i all demokratisk välmening bevisat sin feghet och okunnighet, smugit upp bakom ryggen och huggit sig själv.
Nu är jag inte längre bara berövad på min familj, jag är även berövad på mitt land. Från och med igår är jag statslös.
Jag frågar mig vilka ni är? Jag frågar mig vem det är som letar syndabockar på ett sätt som påminner mig om något vi lovade aldrig skulle ske igen. Det var inte speciellt länge sedan. Jag tror nog att du vet vad jag menar.
Och lustigt nog blir det ni som spottar på er egen bakgrund... Sveriges neutralitet och öppna gränser, strävan efter jämlikhet mellan alla.
Och jag spottar på er.

JAG SPOTTAR PÅ ER ERA ÄCKLIGA JÄVLAR!

MAKRILL



Bilden på fisken kommer från: http://www.bergenholtz.se/images/200dpi/ritb_view_makrill600px.jpg
Bilden på klänningen från: http://www.hejco.se/images/products/HEJCO/21002_00_l.jpg

Vin + blogg = tveksamt.

Hälsningar,

Sjukvårdsrådgivningen.

PS. Raj taj

Hello. My name is Kat and I will be your nurse this evening. Due to hospital effiency policy we try to ensure that all patients stay is as short as possible. This is why I will now bore you to death with information on the great importance of kursutvärdering.

PS. It's also good to stop smoking

Alltså jag är så ledsen...




för att den här bilen har finare ögon än jag.

PS. Carlashes.com heter sidan där du kan köpa dina fransar

Kära bloggen. Jag har gjort mitt allra bästa för att dokumentera den ondska som mitt öga råkat ut för. Dessvärre är mina kunskaper i Paint tydligt begränsade. Du kan tycka lite synd om mig ändå.

När jag var yngre hade jag en kompis som hade en massa handväskor. Ett tag tänkte jag att det kanske rörde sig om tvångssyndrom- att hon hela tiden kände att 60 handväskor inte räckte- när som helst kan stunden komma när man inser att man behöver en till!
Idag vet jag fortfarande inte hur det egentligen låg till, men plötsligt känner jag att jag har drabbats av samma feber.


HAAAAANNNDDVÄÄÄÄÄSKAAAAAA!

Inspirationen har trytit mina vänner...

Brother,

If I ever had patience... I lost it all on you

Kära bloggen,

Förlåt min frånvarande uppdatering. Jag har fött barn.
Haha, nej jag bara skojade, men jag ser ut som om jag snart ska göra det. Hur som helst så ska jag inte fylla i några detaljer i luckorna kring min frånvaro men säga såhär: Mitt internet har varit trasigt. Jag har fått ett splitternytt modem från Tele2. Det är också trasigt. Detta i kombination med andra händelser som inkluderar varelser av det otäcka könet har lett mig in i en djup depression och slutligen hamnat på havets botten. Där ligger jag nu och skvalpar. Möjligen flöt jag upp lite i samband med detta meningsutbyte:

Patient: Min fru var här igår, hon sa att hon hade pratat med någon i personalen som var så himla trevlig. Jag har tänkt och tänkt och kommit fram till att det kan inte vara någon annan än du!

Jag: *skina som sol*


Jag har plockat in resväskan från vinden.

Min dag börjar med att en patient sjunger såhär:

Här kommer Gustav!
Jag svarar: Här kommer Gustav!
Han är rakad!
Jag svarar: Han är rakad!
På hakan!
Jag svarar: på hakan!


Livet. Livet!

Hej bloggen,

idag ska vi skriva om kärlek.

HAHAHA, nej jag bara skojar!

I morse när vi skulle ha rapport på jobbet så kom det två duvor, en vit och en vit och brun spräcklig, och satte sig på fönsterbläcket. Vi frågade dem om de verkligen skulle komma in här, för det är inte direkt nåt trevligt ställe att bo på (de flesta inlagda vill ju liksom hem!). Duvorna lät sig inte nedslås av detta dystra besked utan fortsatte titta nyfiket och började gå mot det öppna fönstret för att kunna delta i rapporten. Tjänstgörande sjuksköterska tyckte dock att detta var en dålig idé och stängde fönstret. Det var en fin morgon.